Vardag igen!

Kom hem igår efter varit i Orbaden sen lördag. Och vi har haft det så mysigt ätit gott och bara haft det lugnt och skönt. Det var verkligen en bra Julklapp från barnen med familjer. Anki och Jim var här med barnen och såg efter hundarna, sen igår åkte dom till fjällen. Ja nu har jag fått den sista behandlingen nr 12 och är nog tur det för min kropp tar stryk av det. Ser hemsk ut i ansiktet och halsen ser det ut som om nån försökt haft ihjäl mig. stort rödblått utslag lyser så vissa tittar väldigt. Utslag i ansiktet och sårig.Vill inte gå ut i dagsljus och visa mig. Men borde väl försvinna nu när behandlingen är slut. Har ju  antibiotika som jag ätit länge för det och salvor men hjälper inte nu. Hoppas jag slipper feber nu i veckan, febern går väl men gillar inte att åka in på akuten på kvälken och ta prover. Vi var och fick en titt på lilla Bonnie med i fredags en snabbtitt för vi skulle handla och sen hem och packa. Så söt så men nog låter farmor mycket äldre än mormor. Ja nu har vi 9 barnbarn undrar om det blir fler, kan tänka mig en som vill ha fler men får se. På onsdag blir det ju magnetröntgen i Hudiksvall, har ingen lust att åka men är väl tvungen. Är väl lite nyfiken med på hur det ser ut. Finns en privatklinik i Uppsala som är väldigt duktig och klarar sådana fall som inte ska gå och bota, tänker försöka få en remiss dit. En av läkarna som opererade mig i Uppsala hade jobbat med honom och pratade mycket om det. Sen har jag en fb vän som varit dit på studiebesök som berättat om stället. Har mått bra i flera veckor nu själsligt men kroppen är väl lite sliten av alla cellgifter. Idag skiner solen och det gör mig glad vi behöver solen för att må bra. Undrar om jag ska våga mig ut men får feber ibland när det är kyligt. Ja får väl se hur det blir.

 

Lånade den här bilden av Malin hoppas det gick bra. Så go lilla Bonnie. Vi älskar dig!

 

 

Prova att få en remiss till den kliniken i uppsala tycker jag.
Kram på dig farmor och mormor Eva <3

Ni var så värda en härlig helg i Orbaden! Att slippa laga mat och tänka på det vardagliga är så skönt. Så mycket elände ni haft med alla sjukvårdsbesök och behandlingar i över ett år nu så var det då på tiden att ni fick njuta ordentligt.
Jobbigt med alla "oönskade effekter" (som brorsan "Dr Larsson" brukar kalla biverkningarna). Såna som syns väl känns oftast värre än de man kan bära med sig utan att andra märker det. Och hamnar det i ansiktet så är det ändå värst för eftersom vi inte bär slöjor i vår kultur så syns det ju så väl. Du får börja använda burka, när du ska ut bland folk, tills ansiktet och halsen ser bättre ut. ;-) Men då glåmer de ju på det istället då... :-D
Jamen tänk att du blivit farmor nu och har nio barnbarn! Jag har inte ett endaste barnbarn än men hoppas det kommer nåt så småningom. "Du har sega barn du serru" sa äldsta dottern sist jag träffade henne och vi pratade om barn och barnbarn. :-) "Ingen brådska" sa jag då. Jag sitter ju inte i sjön och jag var ju själv nästan 24 när jag fick min första. Ellinor fyller 29 i augusti... men hon har ju sambo igen nu och en bra kille som hon har det bra med så det kanske inte dröjer så länge.
Men visst låter det gammalt att bli farmor mot att bli mormor. :-) Men vad gör väl det? Lycka är det vilket som.
Jag ska hålla tummarna och be för att du får en remiss till den där privatkliniken. Hör med den där läkarn i Uppsala så kanske han är snäll och skriver remiss. Det vore ju otroligt bra.
Synd att de inte kan göra magnetröntgen i Bollnäs så ni sluppit åka till Hudiksvall. Det blir ett jäkla åkande för oss som bor i Hälsingland då vi ska till kuststäderna för att få den sjukvård vi behöver. Christer strävar hela tiden efter att få komma till Bollnäs och har ju lyckats till viss del. Sist fick han ju göra datortomografin i Bollnäs. Gången innan var han tvungen till Hudiksvall för då skulle de göra en biopsi i lungan och det hade de visst inte resurser till i Bollnäs. Eller också var det bara kvalificerat skitsnack för att de skulle ha honom till landstingets egna sjukhus.
Lycka till på onsdag!!!
Kramen.

Eva Ninni Lang berättade också om privatkliniken i Uppsala som var vida känd. Träffad hos min dotter Marie på lördagskväll. De är svägerskor. Den kliniken måste du komma till. Får du ingen remiss kan vi (alla dina vänner) samla in bidrag till. Kram Eva

Eva Ninni Lang berättade också om privatkliniken i Uppsala som var vida känd. Träffad hos min dotter Marie på lördagskväll. De är svägerskor. Den kliniken måste du komma till. Får du ingen remiss kan vi (alla dina vänner) samla in bidrag till. Kram Eva

Så underbart att du mår bra i själen, Eva. Det är ju viktigast av allt. Det är en fantastisk styrka du besitter, en styrka som smittar.
Jag tänker på dig på onsdag när det är dags för röntgen. Och det låter så bra med kliniken i Uppsala. Skönt att du är öppen för alla möjligheter. Varma kramar!!