evasturesson

Ruggigt ute blåser men varmt regn har det varit med idag. Ja då tänder man en massa värmeljus som lyser upp inne och i själen. Allt känns så bra just nu och förr kunde jag inte säga eller erkänna sådana stunder för var så rädd att då skulle jag genast må sämre, men lärt mig mycket på ångestgruppen och känner att jag går åt rätt håll. Min kära Annmari har varit hit idag och det uppskattar jag mycket. Dracken varsin latte här vid köksbordet och bara pratade så trevligt med henne. Igår träffade jag flera andra trevliga efter att jag varit på djurskyddet på dan. Ja allt känns riktigt bra fast vädret kanske inte är det bästa men man får ta det positivt och tänka att det går inte så mycket till att värma upp stugan. Hundarna är lite trötta och slöa och jag själv har något som inte vet om det ska bryta ut eller inte. Lite små ont i kroppen och lite frysen, får väl se om det ger sig eller bryter ut.

Våran goa snälla Marrta som aldrig gör något väsen av sig.

lillplutten Zeke ser lite oskyldig ut men är lite kaxig ibland men go.

Och sist men inte minst  våran Tindra snäll och busig älskar alla pipleksaker. Vad vore livet utan djur.

Har varit på djurskyddet och mysigt som vanligt med alla goa katter. Så många som behöver nya hem, och även folk som ställer upp på kvällar och helger.

mysiga Findus är en härlig katt. Sibylla en av alla kattungar som varit i höst.



söta fina viola som alltid vill gosas.

Lydia i lektagen med bror sin Lukas bakom.




Jan sitter och myser med findus på djurskyddet när han hjälper mig.

mamma Tisan.

Det känns bra att kunna hjälpa till med alla små missar som inte har något hem än men som förhoppningsvis får det snart. Många har fått nya hem nu i höst känns bra men visst saknar man dom. Jag är där både vardagar på dan och kvällar och helger. Fler borde pröva på man behöver ju bara vara där när man kan och vill och skriver upp sig då.

Ja inte har man nån känsla för att det närmar sig jul inte. Regn varmgrader och disigt. Känner bara att i år vill jag inte ha jul allt känns så fel. Visst är det bra att det är varmt så värmen blir billigare men nåt fel är det ju och det rår vi själv för. vi klarar väl oss men våra stackars barn o barnbarn som vi har förstört för dom hela vår jord.



Var tvungen fotografera med mobilen från sovrummet så man minns sen hur det var när man ser tillbaka.

Vill bort från allt känns det som nu eller bara stänga in mig här i jul, är väl detta väder som får en att känna så och att jag inte vet nå hur det blir i jul. Visste man nå hur vi ska fira julen och så vore det väl bättre. blir vi ensamma större delen av julen kan jag försöka hitta på något kul för Jan och mig. Annandagen och nyår jobbar Jan så nyår får jag fira in det nya året med hundarna men det går bra det med. Bara jag mår bra så går det, värre om jag inte är pigg. Sitter och gnäller jag fast det finns många som har det så mycket värre . Men det blir nog bra med allt till slut. Vi sitter och funderar om vi ska ta hit gäststugan nästa år eller sälja den. Men den är ju så bra och rejält isolerad med elvärme litet kök med diskbänk, spis och kylskåp. Men i köksdelen är det fasta bänkar och bord som vi funderar på att ta ut och ha ett litet runt bord eller nå och stolar.

behöver lite färg på dörren och lite mer








Ja den är ju mysig fast korgstolen har jag

här nu i Flugbo.


Bara att trycka på de små bilderna så blir det större, Ju mera jag tittar på bilderna så vill jag ta hit den till våren.

Varje år känner man ångest för något när det blir jul. Förr var det för hur man skulle hinna och orka allt med handling och alla som kom skulle få plats. I år är det annat känns så jobbigt att Lotta med familj inte kommer och de var sjuk förra året. Anki med familj åker dit dagen före jul. Gabbe jobbar nog och kaisa med familj ska stressa runt på tre ställen. De kommer väl en stund på kvällen som de brukar. Ja man är ovan många som har det så. Sen så är det så nu mer alla har fullt upp och stressar runt ingen har tid att umgås. Vissa får dåligt samvete och det är nog de flesta. Jag känner lust att bara ställa in allt i jul även julsaker. Skulle hellre bara ta Jan och djuren och åka bort och fira själva. Förr firade vi alltid hos oss när vi bodde i huset i Bollnäs alla kom dit men nu har vi inte plats åt alla och jag som alltid gillat min stora familj. Är så mycket nytt som händer hela tiden nu. Jag är på djurskyddet även på dagarna genom kommun. Trivs väldigt bra med helena som jobbar där. Tar även nån kväll och helg när jan är ledig och är med mig. Jobbigt när man inte är van att vara ute men skönt att behövas och träffa folk. Har mått bra länge nu tycker jag men känns som det går neråt igen nu då. Men det är typiskt för mig runt julen. Varför kan man inte få må bra jämt eller bara vara vanligt deppad och slippa ångesten. Hade jag inte mina djur så skulle det kännas väldigt tomt vet inte om jag skulle klara det då. Jan jobbar ju sina knäppa tider varje dag han jobbar är ju förstörd för man hinner inte hitta på nåt på förmiddagen. Sen är ha ju borta tills natten. Tänk om vi alla kunde börja leva ett lugnare liv utan krav och man böhöver inte ha tipp topp hemma jämt. Inte renovera och ha lyxigt hela tiden.



flyttat om bordet lite så blev det större plats



Långt i mellan gångerna man bloggar nu men som vanligt inget att skriva om.
Men tänker ofta att man ska ta vara på livet och de nära man har och träffas lite oftare man vet aldrig vad som händer nästa dag. Man får nog lära sig prioitera lite för en dag finns inte nån nära kvar och man kan inte få tillbaka den tiden. Längtar väldigt efter Lotta med familj men nu har noah blivit allergisk med så de har svårt att komma. men Gabbe säger att de kan ligga där hos honom och att vi kan umgås där. Husvagnen sålde ju vi när vi flyttade hit dyrt att ha stående bara, men hade varit bra att ha när vi åker till Lotta hon är allergisk mot hundar. Så då hade de kunnat vara i husvagnen men den var så pass ny så dyrt att ha bara för nån gång.

Anki och Livia gör pussmunnar på farsdag när de var hit. Sen fotograferade jag bilden på Monica som hänger på väggen. Fick för mig att jag måsta göra det, och det bara för att jag bestämde mig för att ta bort hennes grav som bara gjorde mig stressad att åka till Kilafors och se att blommorna inte vissnat och sånt. Hon skulle snart fyllt 34år. På allhelgona va jag dit för de hade inte tagit bort den ett tag före. jag visste inte hur jag skulle reagera, men jag reagerade väldigt starkt. På vägen hem ensam så började jag stor grina såg inget när jag körde. jag stannade och satt och grät länge ringde Jan som jobbade. Trodde inte jag skulle gråta så hemskt mycket men det är mycket obearbetat som kom nu allt släppte. Och det är nog bra, jag känner att hon finns någonstans men inte där på kyrkogården jag tänder ett ljus för henne hemma istället.
här är hennes grav innan vi tog bort den. Ja var lite tycka synd om mig själv men det måste man väl få göra ibland