Härlig dag igår!

Anki ville att hon och jag skulle göra något kul igår. Blev Majas cafe och en så rolig dag, så snällt av henne att ta ut mig man behöver göra roliga saker nu. Men ensam gör jag det inte, Jan brukar ju göra det med men han jobbar ju med och behöver vila då han har mycket nätter. Och hoppas vi kan göra om det för man får annat att tänka på. Jan jobbar helg nu då sitter man här på kvällen och är ensam det är inte så kul. Vore kul om nån kom då och hälsade på eller att man kunde hitta på något. Har haft huvudvärk nu av och till sen förra behandlingen men ingen feber tack och lov. Tisdag blir det sista behandlingen nu lite skönt och lite oroligt vad som händer då. Allt nytt skrämmer hoppas de ligger still metastaserna, fast hoppas de kommer att bränna dom i Uppsala vill inte ha dom kvar känns inte bra. Men tänker försöka leva livet som varje dag är den sista, försöka hitta på saker som gör en glad. Men får väl ta det lugnt så jag orkar med. Sover så dåligt jämt men hoppas det blir bättre med det. Längtar efter att bli farmor beräknad om fyra dagar. Tycker gott att hon kan komma nu så vi får lära känna henne. Vill ha ett mirakel så jag kan bli botad och inte bara förlänga mitt liv, man vet ju inte nå hur länge det blir. Jag vill leva länge än och inte gå och undra om det blir ett år eller mer så ber om ett under som gör mig frisk. Alla tror vi att vi inte ska bli sjuk men det blir vi, hade jag bara vetat skulle jag gjort så mycket annarlunda imitt liv. Tänk på det imorgon kan allt vara försent lev nu ta vara på dagen och bry er om era nära. Stötta om nån blir sjuk umgås man vet inte hur länge man har varandra. Så uppskattat när man är sjuk när nån gör som Anki gjorde igår tar med en ut eller bara kommer. Nu jobbar ju de flesta så kan vara svårt men tror att det är viktigt för anhöriga att man träffas innan det är för sent, då ångrar man sig så gjorde jag med min mormor trodde jag hade mer tid att umgås men det gick fort. Det gick så fort med henne men jag var med när hon dog, lika med min pappa som dog 76år gammal. Låg hos honom på sjukhuset två nätter det var jobbigt men känns bra att man fick vara med när han somnade in. Ja vill inte dö på sjukhus utan hemma i min miljö där jag trivs och känner mig trygg. Fast hoppas det dröjer villfira siverbröllop med Jan nästa år. Och så skönt att ha honom när man är sjuk.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0