Men nu är det svårt att sova, så gick upp satte mig i tvrummet så Jan får sova. Han ska ju jobba och behöver sin sömn. Blir så less på allt ibland önskar jag slapp det här. Blåsor i munnen som svider biverkan av cytostatikan, underläppen svullen. Känner mig rädd ibland och ibland tror jag att allt ska bli bra. Ensam och orkar inte göra något när Jan jobbar. Ibland vill man sätta sig och bara skrika varför blev jag sjuk. Fast många som har det värre än jag har det. Ska väl försöka lägga mig en stund igen och se om jag får nån timmes sömn.