Igår började allt!
Va bra att behandlingen kommit igång Eva! kraaam
Jag kan ju inte ens sätta mig in i hur det känns för dig att köra igång en sån behandling. Det är nog bara de som själva varit med om det som kan göra det.
När jag skulle börja med TBC-bahandlingen gruvade jag mig rätt mycket för det är en hel del biverkningar man kan få av de medicinerna. Bl.a. kan man bli färgblind och få tunnelseende och det var jag rädd för och är fortfarande. Men de är noga med att kolla det på ögon nu varje gång jag är dit. Eller rättare sagt så kollar de en grej varje gång så varannan gång får jag en koll.
Jag har hört talas om många som har svårt att tåla kortisonet. Du får ju det för att slippa må illa bl.a. men jag har hört reumatiker som fått kortison som blivit speedade, rent av maniska, så de har städat, målat, tapetserat och härjat på.
Jag har inte känt mig nåt piggare alls av all kortison jag vräkt i mig sen oktober 2010 och då har jag legat på höga doser mest hela tiden. Däremot fick jag halsbränna då jag började med kortison och så ökade aptiten så efter 3 månader började jag gå upp i vikt. 6 kg extra blev det de 3 följande månaderna. Jag var sugen på något hela tiden. Sen lyckades jag stoppa upp viktuppgången och t.o.m. gå ner 2 kg. Nu sen jag fick TBC-medicinerna mår jag mer eller mindre illa större delen av dan så nu har jag gått ner 2 kg till.
Ska du ta kortison varje dag under hela behandlingen eller hur fungerar det för dig?
Vad skönt att de är förstående på Jans jobb och vad gullig han är som följer med dig och är med dig.
Jag var så glad igår då Christer skjutsade mig till Hudiksvall och faktiskt satt med mig en stund i väntrummet. Annars brukar han inte vilja följa med så långt som till väntrummet ens utan väntar helst utanför. Jag har bett honom följa med några gånger, bl.a. när jag skulle till lungkliniken och till reumatologen men han ville inte och jag kan ju inte tvinga honom. Men nog skulle det vara skönt ibland om han ville följa med de gånger han skjutsar mig dit. Jobbar han är det ju en annan sak men när han ändå är med... om inte annat kan det vara skönt om han hjälper till att lyssna på all information. Men jag försöker hinna anteckna för jag har så svårt att komma ihåg vad som sägs.
Hoppas du får göra dina behandlingar i Bollnäs framöver så du slipper ha så lång resväg för resorna tar väldigt mycket på krafterna.
Nu håller jag tummarna för att du inte får några fler biverkningar utan får må bättre och bättre till nästa behandling.
Massor med kramar!
Eva...hoppas av hela mitt hjärta att du orkar fortsätta att informera oss om hur allt går! Jag orkar inte blogga så ofta nu för tiden...och inte vara på Facebook heller men jag mår då bra mycket bättre nu än tidigare....Det kommer du att göra också!
Kramen!
Ragnvi
