Saknar honom så
Här trivdes han i husvagnen senast i går stog han och tittade ut efter husse när han hämtade vatten.
Stackars er...så sorgligt..... Det är såååå hemskt att mista en kär familjemedlem...särskilt om det är sådär oväntat och plötsligt.....
Jag vet hur det känns..... Min första katt blev bara ett år...han blev uppjagad av en hund i elstolpen bredvid vår tomt..... Fick en stöt och var död innan han tog mark..... Min stackars man stod och såg på....kunde inget göra... Bara vänta tills jag och dottern kom hem och fick berätta för oss vad som hänt.... Det var bland det värsta jag varit med om.....
Att ha en hund som somnar in i famnen kan inte vara mycket bättre....
Men ni får vara tacksamma för alla år ni fått tillsammans....
En särskilt varm kram från
Margaretha
Eva...Eva...så sorgligt så sorgligt! Jag lider med dig det vet du...så jobbigt för er! Stej är nu i hundhimlen och där har han det bra! Just nu är det lite kaos i hjärnkontoret men Stej är tillsammans med din andra hund nu (minns just nu inte namnet på henne), många styrkekramar till dig Eva!
Ragnvi
Hej igen Eva! Jo här i Trönö är allt väl...nu finns ett nytt inlägg från mig!
Hoppas du kan må så bra du kan, förstår din sorg!
PS. Du har fått ett kommatecken istället för punkt i din bloggadress...
Kramen!
Ragnvi
Ja en hund är ju som en familjemedlem det är tungt att skiljas. Det är precis ett år sen vi var tvungna avliva vår älskade dalmatinerflicka trots en hög ålder (14 år) var det svårt. Och även om vi hade en hund till var det hennes steg jag saknade..
