Vet att jag ska iväg imorgon, vet inte om jag klarar av att vara utan Jan och barn med familjer och hundarna och katten. Jag kommer att längta hem och oroa mig över dom hemma. Känns som om jag inte kan vara still. Sen har jag nu en vecka efter strålningen fått strålskadat som äregirigt jobbiga, ingen sa nåt om det. Sår på skinkorna om svider och värker. Fick bekräftat idag av en sköterska på onkologavd att det är vanligt. Ja hoppas det försvinner snart smörjer nu morgon o kväll. Jag kommer säkert inte att kunna sova inatt men tar väl igen det på sjukhuset. Hoppas jag får en lätt operation så jag kommer hem på 7-10dagar. Vi hörs och syns när jag kommer hem

Ja nu är det nära, bara lördag och söndag kvar. Måndag kl 09.00 ska jag vara på akademiska i Uppsala. Först ta prover, sen ultraljud. Hela dagen ska jag träffa olika folk läkare, sköterskor, sjukgymnast och narkosläkare. Tisdag operation sen får vi se när jag tar mig ur sängen, men man ska upp fort. Det som oroar mig värst är att Jan ska skjutsa mig och sedan hem igen. Från början hade vi trott han skulle kunna stanna kvar och träffa mig efter jag vaknat, men nu säger de att jag ska ligga kvar på uppvaket till onsdag. Då tänker Jan komma över dan på onsdag istället. Ja nu blir det inget vinglas eller öl på ett halvår minst sen. Men vad gör det man behöver ju inte dricka fast visst är det gott med ett glas öl eller vin ibland. Kan bli nykterist med för dricker inte mycket när jag är frisk heller. Hoppas man hinner återhämta sig innan nästa operation ca 6 veckor efter den här leveroperationen. Men det borde man väl göra, cellgifterna i sommar är väl inte så kul. Vad tråkig jag är allt man skriver om handlar om cancern. Men finns så mycket mer i mitt liv, gläds åt att alla blommor kommer och att vi närmar oss sommaren som måste komma snart. Vill ut med båten och ro, sitta ute och äta och mysa. Träffa alla barn och barnbarn. Regn idag men skulle visst bli bättre imorgon vi får hoppas på det. Då kan jag träffa mina kära halvsjuka barnbarn och barn ute utan att bli sjuk. Blivit lite nojig rädd att bli sjuk för då måste jag ha cellgift igen sen väns 5 veckor på op. Blev så glad idag när en vän ringde Carina Larsson. Hon ringde och önskade mig lycka till. Så länge sedan man pratade med henne blir ju bara över FB nu mer men hon har inte varit ute där på ett tag så kul att hon ringde. Har tänkt på det nu mer skriver man oftast till varandra lite tråkigt men så gör vi nu mer. Sms och Facebook oftast saknar lite som det var förr att man ringde eller hälsade på. Men nu mer har vi alla så mycket att göra så då blir man nöjd att vara bara hemma. Hundarna har det fixat sig för Anki och Jim har dom på måndag och onsdag, Gabbe har dom nästa helg när Jan jobbar natt. Det har oroat mig mycket, katten får vara inne här själv på natten när Jan jobbar. Sen ska jag hem veckan därpå senast, känner jag mig själv så börjar jag tjata tidigt om att åka hem om jag mår skapligt. Men tror de håller mig kvar tills de är säker. Trevlig helg till de som läser. Jan uppdaterar säkert hur det gått på FB.

Nu dras det ihop sig och min oro är på hög nivå. Och orolig för lilla Esmeralda som har hög feber. Allt groggar igång min oro nu. Vet att det är en stor operation och att man kan få leversvikt och en massa annat. Jag erkänner jag är rädd. Men det är nog helt normalt att känna så. Trött hela tiden men det är nog efter strålning nu. Drömmer en massa konstigt vaknar svettig. Det har ju gått så bra och jag har inte varit orolig så här tidigare sen jag fick cancerbeskedet. Jag är optimistisk än och det är nog de på sjukhuset med, men rädd kan man vara ändå för att nåt går snett eller att man mår piss efter operationen. Orolig är jag över hundarna och katten när jag ska vara borta. Tror inte det finns nåt som inte oroar mig haha jag i ett nötskal det, men jag var bättre med det länge. Men ni ska se efter allt detta kommer jag att vara en stark trygg person. Tror att det här har en mening att det blir nåt bra i slutändan. Jag skulle bara vilja träffa mina barn och barnbarn lite innan jag åker in nästa måndag, men svårt då flera är sjuk och jag vill inte riskera något nu. Ha en solig bra dag idag. Ta hand om varandra livet förändras snabbt.

Ja då har man gjort sina fem strålningar, hemma utan service som man hade på hotellet. Vilken härlig personal, vi som var där som patienter måna dom om väldigt mycket. Fick kram av han som oftast var i restaurangen innnan jag åkte hem. Dit vill jag nån helg med Jan. Nu en vecka hemma sen nästa måndag den 14 ska jag vara på avd 70A2 kl nio på morgonen sen op. Dagen efter. Trodde Jan skulle kunna stanna kvar och komma till mig när jag vaknat upp. Men det var ingen ide sa dom för jag kommer att ligga på uppvaket tills på onsdag. Då är det lika bra han åker hem på måndag och kommer tillbaka på onsdag. Jag börjar gruva mig riktigt nu hatar ligga på sjukhus. Och hatar att ha ont. Råkade titta på nån sida här på nätet hua det borde jag nog inte gjort. Såg att många insjuknat igen efter ett par år i samma eller i annat. Men det är väl dom man ser om de som det går bra för hörs väl inte lika. Jag gillar inte alla behandlingar så det är dom jag gruvar mig för och op. Men tror att jag kommer att leva många år till. De flesta jag träffade på hotellet den här veckan hade bröstcancer. För de som inte vet så har de rivit patienthotellet i Gävle så därför får vi bo på Clarion hotell. Och det var en härlig upplevelse. Fast virrEva har ju svårt att hitta vart hon än är. Men gick ju bra. Jag med min ångest men det gick fast det var jobbigt men jag fixade det. Helt underbar personal även på strålningsmotagningen lika som på onkologen fast de hör ju i hop ligger bara en bit ifrån varandra. Ja då är det avklarat nu leverop. Sen tarmen med påse på magen ca 6-7 veckor efter levern. Sen cellgifter på det så nog vet jag vad jag gör från nu och hela sommaren. Men det finns dom som har det värre och inte har jag långtråkigt heller. Som jag alltid har klagat på vill inte vara ensam. Nu så träffar man ju massa folk vid behandlingar och op. Är så glad för Malin och Gabbe ska flytta ihop. Kommer att bli så bra det Malin är en så härlig tjej och hon står stadigt med båda fötterna på jorden. Så vill jag bli med och tror att efter allt detta så gör jag det. Nu jobbar Jan helg sen har han bara en natt nästa vecka så vi får rå om varandra då. Synd att flera av barnbarnen är sjuka. Ella har lunginflamation och nu hade lilla Esmeralda 39graders feber och hon har haft hosta och varit hes några dagar, så vi får hoppas att hon inte har samma fel. Nu ska jag sätta igång och göra ordning mer mat och fylla frysen med den. Lämpligt att bara ta fram sen. Ha en bra regnig dag alla.

I fredags började jag med första strålningen, sen blev det uppehåll över helgen. Så idag igen då varit till Gävle. Helg i morgon igen och de har stängt. Onsdag åker jag ner igen och stannar till fredag. Får på på Clarion hotell eftersom patienthotellet är rivet. Lite sur är jag för att det inte kommit nån kallelse än från Uppsala vet bara att vecka 20. Snart bara en och en halv vecka kvar och de har inte skickat vilken dag jag ska komma. Men Jan ringde dit idag, men får ringa på onsdag innan vi åker på telefontid. Det är så mycket att planera vem som ska ha hundarna. Gabbe och Anki ska turas om och ha dom för de jobbar oftast olika dagar. De kan ju inte vara ensam när jan jobbar långpass eller natt. Sen måste väl Jan ta ledigt för vill ha honom med den dagen jag opereras. Hoppas jag inte behöver ligga där så länge. Nu känner jag av tröttheten som man kan få av strålningen. Känns skönt att solen skiner man känner sig så mycket piggare då. Rolig nyhet fick vi med att Gabbe och Malin ska flytta ihop. Gabbe hyr ju vårt hus i Bollnäs så där ska de bo. Har grejer kvar i två förråd som vi ska rensa nu. Eller blir nog Jan som får göra det. Ja vi blev så glad när vi fick höra att de nu tar steget och flyttar ihop. Vi gillar Malin så mycket. Är trött men skulle vilja hitta på något kul, men svårt att veta vad så här sent . Ja så mycket mer har väl inte hänt men det är nu snart det jobbiga kommer. Jag försöker gå ut på promenad en gång om dan, så kanske jag kommer hem fortare från sjukhuset om jag får lite kondis tillbaka.

Var i väg i går till Gävle för att förbereda strålningen. Man ska ju ligga i exakt samma ställning varje gång. fick tre tatueringar på magen små prickar och en remsa som fästes på magen. Fredag kör vi igång sen uppehåll helgen, ner på måndag igen sen är det ju helg på tisdag så åker hem på måndag direkt. Sen ner på onsdag och ligger på hotell i centum som sjukhuset hyrt in sig på för de har ju rivit patienthotellet. Är så glad för på onkologen sa dom att jag skulle strålas måndag-fredag och vara kvar hela veckan. Nu blir det bara två nätter. Sen blir det hemma en vecka så får jag åka till Uppsala sen och operation av levern. Ja nu känns det att allt är på gång och det känns så bra. Hoppas jag inte behöver ligga så länge i Uppsala men tydligen allt mellan en vecka till tre beroende på hur det går.
Anki hämtade mig i fredags när Jan jobbade så jag följde med när Ängla skulle till stallet. Hon är så duktig.



Jag är livrädd för hästar och hon så liten och hästen stor men hon är inte rädd.






Tror mamma Anki var lite rädd med men inte som mormor.





Ja var kallt då men så kul att se Ängla vad duktig hon var. Och stort tack till dig Anki som hämtade mig så jag fick se och även fick äta med er. Jan jobbade 12 timmars pass så han hämtade mig sen. Var så skönt att inte vara själv. Ja då kör jag i gång då i övermorgon och stark strålning skulle jag få så nu siktar vi på att jag ska bli frisk

Igår var Anki hit hämtade mig och jag var där till Jan slutade jobba. Tack värt mycket. Annars sittervjag här ensam oftast med mina tankar. Jag sa till mig själv när jag fick min dom att jag ska i fortsättningen leva för dagen göra roliga saker. Ha ett bra liv utifall det inte går vägen. Vad hände med det då jo här sitter jag ensam när Jan jobbar och när han är ledig sitter vi hemma oftast. Orsaken är att alla pengar går till sjukhusräkningar och bensinpengar. Inatt har det varit extra jobbigt, vet att cancer är långt gången och vet inte hur det slutar, då känner man att man vill göra saker inte bara sitta hemma och tänka på allt. Igår fick jag kallelse till strålbehandlingen på tisdag ska jag dit och ska markera vard de ska stråla och då får jag besked om det blir veckan efter eller veckan därpå. Jag med min ångest ska bo på patienthotellet som är inhyrt på ett hotell i centrum. Det tar 15minuter per dag att stråla. Undrar vad jag ska göra hela dagarna där. Skillnad när jag ska opereras då ligger man på sjukhus har folk omkring sig att prata med om man orkar. Tänk om folk visste vad pengar det går när man blir svårt sjuk, sen i januari när jag blev det har det gått så mycket pengar. Varje gång vi varit till Gävle på behandlingar så tar det tid man måste äta ute. Det blir ju oftast då en hamburgeställe billigast så. Jag vet jag gnäller nu men mår inte bra ju mer det närmar sig alla operationer ju mer orolig blir jag. Visst jag har bra dagar men tror inte att nån som inte varit med om det här förstår. Orkar oftast inte åka iväg själv och sen tänker jag på vad pengar det går till bensin. Kanske lika bra att sälja min lilla bil, men får nog inte mycket för den. Och naturligtvis kommer alla extraräkningar just nu bilskatten , sophämtning och en massa annat. Jag vill vrida tiden tillbaka till då jag var frisk. Ja undrar när det var för den här skiten har jag haft över ett år utan att vetat. Om nån läser det här ber jag om ursäkt för mitt gnällande men behöver få ur mig det. Jan har så gulliga kusiner som skriver på FB. Hör mer från dom än familjen hans. Ute är det vinter igen och det ogillar jag för kan inte vara ute då på grund av min köldkänslighet blir helt vit om fingrarna och det sticker ochbgör ont. Det kan bli kroniskt. Önskar så att jag kunde bli frisk, men det blir hela sommaren inbokad med allt så nån gång i höst kanske jag är klar med allt. Sen blir det att gå på kontroller inget kul alls.

Ja inte som när jag är frisk men bra ändå. Igår gjorde jag en stor köttgryta och frös in så Jan ska ha och lätt kunna få sig mat. Idag har jag varit i gäststugan och börjat röja, blev riktigt mycket gjort. Känns så bra för Jan ska jobba och skjutsa och hämta hundar när han jobbar och han har ju mycket långpass. Men gillar hans schema jag som var så mot det först. Men får väl se hur det blir i fortsättningen hoppas allt flyter på bra då med. Väntar på datum när jag ska till Gävle och vara där en vecka. Ca två veckor kvar blir bra att få det gjort. Sen blir det inte mervän högsten vecka hemma så Uppsala och leverop. Vill få allt gjort men efter tar op. Blir det ju behandling igen, allt borde väl vara klart i agusti eller september. Sen börjar jag mitt nya liv. Imorgon skulle Anki komma och hämta mig så ska jag följa Ängla och titta när hon rider på stallet.sen är jag hos Anki med famil tills Jan slutar. Blir bra för känns lite långsamt när Jan har jobbarhelg. Tror Gabbe skulle komma på lördag. Allt blir nog så bra

Så kanske släpper fortare den här gången den enorma tröttheten. Men avstår från att köra bil idag får se om det blir bättre. Vill iväg träffa folk men Jan är tre dagars ledig från imorgon, sen jobb helg. Får se vad som kan hända då. Finns junen massa här hemma att göra med men det kan vänta. Blåser väldigt varje dag och det blir svårt och gå ut nån längre stund för mig, men snart sommar så då tar jag igen det. Mellan operationerna får det bli. Sen när jag blir frisk ska ja ge tillbaka allt Jan gjort för mig, då ska han pysslas om. Hoppas vi slipper snö imorgon nu sitter sommardäcken på. Är så glad åt mina vänner som finns för mig det gör mycket för mig nu. Även om man inte träffas utan bara skriver en rad känns så bra. Hoppas alla får en bra dag trots lite grått ute men vad gör det.

Är så positiv oftast tror jag ska klara det här. Men ibland kommer det tårar hela tiden. Jan jobbade i natt och igår natt när han åker vid 19.30 tiden då kommer ensamheten. Jag känner mig isolerad orkar inte köra bil vågar inte heller för är inte koncentrerad heller efter sista behandlingen. Är jätte orolig hur jag ska klara av lever och tar op. Läste om leveroperation i dag och får inse att det blir både jobbigt och stort ingrepp. På ett ställe läste jag att man får ta sprutor mot propp i 15 dagar och åker man hem får man ta dom själv. Ja jag är ju utbildad undersköterska men gillar inte att sticka mig själv. Sen berättade sköterskan på kirurgen där jag ska operera tarmen att det är en jobbig med. Allt kommer att gå snabbt nu och efter allt strålning och två op. Så blir det cellgifter igen. Känns som om man inte kommer att ha nåt vidare liv framöver. Hoppas det stannar vid detta och att allt försvinner. Jag vet att att jag har vissa dagar då jag känner så här sen vänder det. Men att sitta ensam är jobbigt när Jan jobbar. Sen att jag fick höra på behandlingen att har du tur blir du frisk. Och att de påpekar att du har långt gången cancer känns väl inte så kul. Ska till Margitta Wigren för behandling före leverop. Hon gjorde en behandling under tiden jag gick på behandling alldeles i början. Och det minskade fort är helt övertygad om att den gjorde min själ lugnare och jag kunde ta imot behandlingen bättre. Hon är helt otroligt duktig.

Fick besked nu vad som ska hända. Om tre vekockor blir det stårlning på tarmen i 5dagar, så ligger kvar på claryonhotell för de har rivit patienthotellellet och hyr in oss där istället. Sen om fem veckor blir det op av levern i Uppsala vecka 20 då. och vecka 26 eller 27 op av tarmen och jag trodde den skulle vara enklare än levern men det är inte så. Mindre farlig kanske än levern men jobbigare. Fick ju höra igen att jag har långt gående cancer men jag har ju svarat så fort på behandlingen så det kan gå bra det här. fick en sista behandling i gävle i går och sista i Bollnäs idag. Sen kommer jag att få efter operationerna igen cellgifter. Efter en jobbig vecka med mycket tårar så känns det bra igen. Vet vad som händer trots att det blir tajt och kommer att gå över hela sommaren. Men vad gör väl det. Missar black sabbat med för de skulle vi på vecka 21. Men det är sånt man får ta om man vill bli frisk. visst gruvar jag mig för operationerna men vem gör inte det. Jag blev förvånad att allt var planerat för allt, jag hade trott att först tar de levern och sen får man besked vad som händer sen men det här är bättre. Tänk när allt är över då ska jag ta igen allt. Och jag ska göra en massa saker som jag aldrig vågat förr. Saknar djurskyddet gör jag men går ju inte att jag är där nu. Men sen så kommer jag tillbaka. Nu har jag tre veckors semester från behandlingarna behöver bara åka ner till stan en gång i veckan och lägga om picclinen. Ska njuta nu i tre veckor. Jan ska försöka ordna så han kan vara med första dygnet i Uppsala och det känns bra. Ja säger det igen vad vore mitt liv utan honom.


Tack för att ni finns vid min sida älskar er

Skönt att han kom varit lång helg ensam. Väldigt orolig ikväll ökar ju närmare tisdag jag kommer. Idag har jag haft en sån dag när jag tror att det inte kommer att gå bra. Går ju upp och ner. Gruvar mig för att ligga på sjukhus flera gånger och länge utan besök. Jan kommer väl om han har hundvakt. Han är den bästa man kan ha när man är sjuk finns ingen bättre. Får se hur det blir med resan till Stockholm och Ozzy Osbourne den 25maj vart jag är då. Sen vet jag inte om nån kan ha djuren. Det ingick inte i julklappen. Trött isolerad känner jag mig. Men kanske blir positiv igen efter tisdag då jag vet mer om, när och hur allt blir. Påse på magen har jag tyckt varit en enkel sak men ikväll känns det inte så. Ja det går upp och ner. Saknar mitt normala liv.

Ja då har jan sitt sista skift för påskhelgen, jobbar 7-20. så imorgon ska hela stora familjen till anki och ha knytkalas och frossa påskmat. Sen tisdag gävle oh vad jag känner oro nu samtidigt som jag vill få det gjort. vill få lite reda nu på hur de ska lägga upp det känns som om jag inte vet något. Som jag fattade skulle man stråla levern 5 dagar i sträck innan op. Ja undrar hur länge sen jag måste vänta på operationen av tarm och allt det. Hoppa verkligen på svar på allt sånt nu. Det jag vet är att det blir cellgifter efter operationerna men det kanske blir när allt är klart. Sen är det väl som hon på behandlingen i Bollnäs sa har du tur blir du frisk annars så kommer det väl att dyka upp på fler ställen. Men det tar jag då. Men känns så konstigt att försöka fatta att man är allvarligt sjuk. Man tror det händer bara andra. Men nu är det so det är och jag har ju fått ett positivt besked att det minskat så snabbt så det går att operera åtminstånde levern glömde fråga om tarmen. Ja ha en bra påskdag.



Mina små skogstomtar som bor i mitt fönster



Min rogivande utsikt när jag diskar



Det snygga getskinnet fick jag av mina barn när jag fyllde år och pengar med. så snälla barn jag har

Min fina skydsängel

Närmar sig nu på tisdag får jag veta om jag ska operera levern i Uppsala när jag ska till onkologen i Gävle. Vet att det är bra att få det gjort men vet att det är envstor operation. Sen hoppas jag att de kan ta tarmen med så sånt är klart. Bli ju cellgifterna sen igen. Ja så var det påsk Jan jobbar,men det går bra. På annandagen ska vi alla till Anki och ha knytkalasblir kul för Lotta med familj kommer hem med. Hoppas på att det blir varmare ute snart, när jag går ut blir jag jätte frysen sen. Igår var jag ut men fast det var 8 grader varmt frös jag sen inne fast jag hade mössa och vantar. Önskar bara jag blir frisk igen och kan leva ett normalt liv. Men det kommer nog att dröja för så mycket behandlingr och operationer. Det hemska är att det ökar så mycket många som får cancer. Har beställt lite nya kläder idag på rea känns som jag inte har något att ha på mig nu. Ska ta hit gäststugan som vi har kvar hos Gabbe i vår. Den är så bra och väldigt bra isolerad. Vi har ju en men den är mer en sommargäststuga. Hoppas sen att nån vill komma och ligga där. Om en timme slutar Jan skönt. Glad påsk till de som läser.

Idag har jag varit väldigt orolig och lessen. Börjar fatta mer hur jobbigt allt kommer att bli. Läste lite på nätet och förstår att bli frisk utan bara förlänga livet är nog det jag har som alternativ. Det var som hon på behandlingen sa har du tur blir du frisk annars får jag leva med det här att det blossar upp igen. Jag vill inte ha cancer har varit stark men sista dagarna blir jag ledsen när jag tänker på mina barn och barnbarn hur länge får jag vara med dom? Jag vet att jag kan leva många år med cancern. Blir också ledsen när två av mina vänner som inte har fb men vetvatt jag är sjuk inte hör av sig. Den ena åkte jag till när de miste sin son. Hjälpte henne med mycket. Hon vet men hör inte av sig. Den andra blir jag också ledsen, träffade henne och jag undrade om hon inte vågade ringa men hon hade inte tid. De var två som jag verkligen trodde skulle höra av sig. Ja men då får jag försöka släppa det. Annars är jag glad över mina fb vänner som alla stöttar mig. La mig för att sova för en bra stund sen men icke huvudet ville bara grubbla. Sen nu problem med stopp i avloppet någonstans fullt med vatten på badrumsgolvet som jag fick torka. Ska göra ett nytt försök att sova.