evasturesson

Sista behandlingen för två veckor sen snart har varit bra. Fick ju mer kortison och det gjorde att jag slapp den eviga febern som jag alltid fått. Gången före var ju vidrig med hög feber däckad i två veckor. Imorgon ska vi till Anki och Jim och fira nyår, får väl se om jag orkar stanna ända in till nyårs 12 slaget. Idag har jag en sån där grubbeldag och beror säkert på att Jan jobbar två nätter nu. När jag är ensam kommer ju tankarna. Har fått tid till datortomografi 24 januari får se hur lever och buk ser ut då. Men nu på onsdag är det dags igen för behandling. Suttit och tänkt igenom året som gått var ju andra januari som jag var på akuten och sen blev inlagd och fick reda på hur illa det var. Då 31 januari började jag med cytostatika som tog bra så metastaserna minskade snabbt och de opererade bort vänster leverlob där tre satt och brände 2 i höger sex veckor senare tog de tarmen och fick stomi som jag alltid får ha. Men sen dök ju tre nya upp i höger leverlob på en gång och det tycker de i Uppsala var konstigt. Sen har det rullat på hela året får ju antikroppar nu och två olika cellgifter och en av dom har jag med mig hem i tre dagar i en midjeväska på magen. Känns jobbigt ibland men konstigt nog så går allt när man måste. Det som var jobbigt var när de hittade fläckar på ena lungan och de visste inte vad det var så fick hålla uppe med behandlingen. Och när jag var dum och frågade hur prognosen såg ut, fick ju då till svar att efter fem år så lever 20%. Men det kommer ju nya medel hela tiden och jag ska tillhöra dom 20% har jag ju bestämt som nyårslöfte. Men jag kommer ju att ha dagar ändå där jag siter och mår pyton men nästa dag har hopp igen. Det svåra är när Jan jobbar då mår jag inte bra för man blir så ensam och då kommer ångesten, ibland räcker det att nån ringer eller jag ringer nån så mår man bra igen. Och är så tacksam för alla FB vänner som stöttar mig är guld värt. Men nu ska det bli ett nytt bättre år. Gott nytt år på er

Tänkte lägga ut de få bilder som jag tog.

Hela familjen samlade hos Anki och Jim 19st blev vi med alla. Blev så bra som det bara kunde, njöt av att vi var samlade alla som jag önskade. Blir ju en väldig ljudnivå men vad gör det. Vi som är van går det ju bra för. Nästa år är det en till liten med eftersom snart kommer nionde barnbarnet. Längtar så efter att få se den lilla. Vi är lite halvtokig hela vår familj men roligt har vi. Nu hoppas jag på ett nytt bra år, vill inte ha som det året som varit då började allt andra januari sen har året varit hemskt hela tiden. Men nuhar jag bestämt att det ska bli ett bättre år. Hoppas att efter mars när den här behandlingen troligen slutar ska bli bra. God fortsättning på er som läser

 

 Just ja Jan och jag fick av barnen med familjer helpension på Orbadens konferans och spa en natt. Frukost lunch och trerätters middag Tack vår kära härliga familj ska bli härligt.

 

 

 

Såg en bra film igår på tv, både rolig och allvar iden. Men när alla barn och respektive kom hem för att fira jul så kom det fram att mamman fått tillbaka sin cancer och nu fanns inget att göra längre. På slutet får man se nästa års jul och då är mamman borta. Precis i de tankarna har jag gått i nunär det närmar sig jul, finns jag kvar nästa jul. Hela min värld känns så overklig just nu och det beror ju på att man inte tror att man ska bli så svårt sjuk. Vet inte ju inte hur det kommer att gå är ju fyra olika stadier och jag ligger på nummer fyra som inte är så bra, men mitt nyårslöfte som jag aldrig brukar ha är att jag ska kämpa som bara den för att bli frisk. Jag bryter ihop ibland men sen reser jag mig igen. Jag hoppas jag får finnas kvar så mina barnbarn minns mig.Och nu önskar jag alla en riktigt god jul och gott nytt år för det ska jag ha.

Ja fick behandling men picclinen krånglade då med, så jag fick allt på en gång ingen pump till igår som jag brukar ha. De körde in all gift på en gång men jag mår bra ändå. De tog bort picclinen sen dagen efter fick jag på operation och sätta in en power port, det dom inte talade om var att det skulle ta sån tid. Kom dit 7.30 sen 10.30 började dom klar 11.30 sen skulle jag ligga kvar nån timme för blödningsrisken och en sandsäck på som tryck. Har ont än och skulle ta det lugnt några dagar. Den andra januari blir nästa behandling. 

Ja och vad förvånad man blir att det snöar igen då eller inte. Jag tycker det räcker så bra nu med snö lagom kyla har det varit med. Nu ser jag fram imot en mysig julafton hos Anki med familj där vi ska samlas hela vår familj och vi blir 19st med barnbarn och respektive och min mamma. Men vi får hjälpas åt så går det nog bra, ska bli så roligt. Och är så tacksam att vi får vara hos Anki och Jim för hos oss får vi inte plats sen vi flyttade knappt före heller. Hoppas alla får en fin jul och att vi uppskattar de dagar vi får ha våra nära och kära kvar i livet. Så många som förlorat någon i familjen nu i år. Så ta hand om varandra och tänk att i morgon kan det vara försent. 

Haft feber sen tisdag men då och på onsdag bara 38.2 i nån timme.Frossa har jag flera timmar varje dag, men torsdag fick jag order av onkologen att åka och ta prover. sen på fredag var jag jättedålig låg i frossa kunde inte kliva ur sängen utan bara låg. tog en temp dåhade jag 38.8, vi ringde onkologavd och hon pratade med jourenoch hon sa attproverna ändras inte över ett dygn men säkert hade jag nån bakterie och om jagåkte in på akuten så trodde hon de skulle ge mig det.Men efter provtagning ansåg de att jag inte behövde något. crpn torsdag 17 fredag var den 35.Jag står ut med att lgga och ha feber bara jag vet varför. På fredaghade jag tagit två alvedon två och en halv timme tidigare och ändå så pass hög feber. sen hade jag 39.1 på akuten. Igår fick jag äta alvedon var fjärde timme då febern kom tillbaka. Min surfplatta vill inte alltid göra mellanslag så därför skrivs det ihop ibland omni undrar. Jag har haft feber varje gång men inte så här mycket och hela tiden. Blir ensam inatt jag är livrädd att nåt händer då för är dålig nu.  

Får panik varannan helg när han ska iväg och jobba, blir så ensam och när jag mår dåligt som jag gör nu blir jag rädd. Ligger så gått som hela tiden sprängande huvudvärk. Orkar inte läsa eller göra något. De hundra dagarna han fått i närstående pengar räcker ju inte länge ich vi förlorar mycket pengar nör han är hemma en helg. Vi tar sån dag när inget annat går. Gabbe skulle visst komma en stund i morgon. Har ju neuropati sen behandlingen i vintras så är hemskt att gå ut när det är kallt händer och fötter sticker och värker blir alldeles vita. så gruvar mig nu för ut medhundarna, men de får väl kissa utanför bara och gå in sen.På tisdag är det dags igen för onkologen,och jag har inte mått bra en enda dag tror jag sen sist. Hoppas det blir bättre den här gången. Hatar den här cancern och allt vad det innebär. Om jag vore pigg så jagkunde ta bilen och åka till nån. Men ska äta lite och sen sova en stund så kanske klockan går fort  till 21.00 när Jan slutar.

Var ner och la om min piccline idag men har haft den i 10 månader drygt nu. Den krånglade nu sist på behandlingen så måste nog sätta en ny i Gävle inte så kul. När jag kom hem fick jag reda på att ännu en ung pappa och sambo gått bort hastigt. Blir lika ledsen varje gång bara tre veckor sen sist på samma lilla ort. Jag har ju levt längre och de har hela livet framför sig, men klart jag vill överleva ändå men känns fel att de som är ung än ska gå först. Ensam ikväll igen eller har ju hundarna och katten. Ja inte gjorde jag nå mycket på stan mer än sjukhuset, jo var in på elgiganten en snabbis sen fick Jan fixa resten av det som skulle göras. Jag satt i bilen som vanligt nu mer orkar inte  göra så mycket dessa biverkningar. Känns inte kul att hålla på till mars med det här men ett måste. Snart har det gått ett år och ingen rast och ro. Känns konstigt att veta att då när jag fick veta det så hade det varit i min kropp i ca ett år. Sitter ibland och tänker tänk om jag gått tidigare och inte trott det varit något annat. Men går inte att sitta och tänka så heller det hjälper inte mig nu. Men så mycket bättre oddsen varit då om det inte spridit sig och önskar att läkarna kunde svara på hur utgången blir men det är ju omöjligt. Ska försöka hitta styrkan och tron igen på att det går bra. Känns så jobbigt att alla dagar så dyker ordet cancer upp, och så kommer det ju att vara så länge jag får behandlingar och allt är kvar. Drömmer om en dag när man vet hur det går allt är bättre än ovissheten även om det är negativt. Tänk om jag hade något positivt att skriva om här i bloggen men den dagen kanske kommer.Älskar min familj och mina djur och hoppas få fortsätta dela mitt liv med dom. 

Det känns så jobbigt att bara vänta  och inte veta nå hur det går. Vissa människor säger att de inte vet hur länge de lever heller men de är helt frisk. Då går man väl inte och funderar på om man ska dö snart inån olycka eller bli hastigt sjuk. Jag vet att jag har en sjukdom som ingen läkare kan säga hur det går, och det tar så hemskt på en. Min styrka har nog försvunnit. Jag mår bra när jag har folk omkring mig då glömmer man bort allt, men många är ju sjuka nu och man kan inte träffa dom utan bara friska. Vill så gärna må bättre än jag mår nu, vill inte sitta och gråta och vara deppig. Men det har vänt förr så hoppas på det. Stressad av julen med fast vi inte ska vara här utan hos min dotter Anki. Men att få det att fungera så alla kan komma samtidigt är svårt. Mina barns respektive har ju familjer som de ska besöka med. Annars bryr jag mig inte men i år vill jag vara med dom alla nästa år vet jag inte hur det är alls. Värsta är ovissheten och ensamheten när Jan jobbar. Är väl värre nu med allt efter uppehållet efter lungan som ställde till allt. Inte är det så långt kvar tills barnbarn nummer nio kommer heller 10-11 veckor.Äldsta blir 11år och minsta är 11månader snart och snart en liten till. 

Ja det har varit en jobbig vecka biverkningarna  börjar sakta lindras nu men då brukar febern komma. Ja och då blir det in på akuten igen. Måst börja må bättre snart om jag ska orka med behandlingarna annars vet jag inte hur det blir. Julkänsla  har jag ibgen just nu. Vilken tur att det är frivilligt att gå in och läsa min blogg som jag klagar på allt. 

 

 

 

Biverkningar som suttit i hela tiden sen tisdags. Insnöad och känns som om det inte blir nån jul ändå. Men vet att det kanske ändrar sig snart jag pendlar hela tiden. Har så mycket som ska göras och orkar inget. Känns som jag inte vet något hur det blir i jul.Allt är upp och ner just nu känns det som. Det är snart bara två veckor kvar och jag vet inte alls hur jag mår då, jag ska ju ha en ny behandling den 18 december och mår jag så här blir det jobbigt. Men vill fira med  min familj fast den är stor, vet inte hur nästa jul ser ut. Får nog döpa om min blogg till Evas klagosida har varit mycket negativt nu. Men vet  ju att det kan gå hur som helst när man har denna hemska cancer som är spridd. Jag försöker komma igen och tro på att jag blir botad men svårt ibland eller det växlar från dag till dag och ibland på nån timme bara. Ska försöka sova nu och se om sömn kan få mig att må bättre. Tur att den som inte vill läsa kan avstå det skulle jag göra om jag var någon annan. Äh imorgon är allt säkert bättre när Jan är ledig och jag har nån att prata med. Han får skavsår i öronen av att höra mig. Jag hoppas på en bättre dag i morgon.

 

skönt att vara i gång med alla gifter igen. kom till onkologen kl13.00 klar med behandlingarna kl18.00 hämtade hundarna hemma kl 20.00. Inte sovit så många minuter inatt. Biverkningar och kortisonet som får en pigg i huvudet.Men jag kan ju vila idag. Ett gräsligt väglag igår men vi tog oss fram och tillbaka som tur var. Är visst ännu värre idag efter kusten. Är lite orolig för Gabbes Malin som är till Hudiksvall idag hoppas det är skapligt väglag. Helt slut blev jag igår efter behandlingen och under den med tavegylen som jagfår i förebyggande gör så man blir helt slut. Imorgon ska jag ner och ta bort pumpen till Bollnäs men får se om jag tar mig ut härifrån ska ju komma mer snö. och idag ligger jag bara har så ont i huvudet och mår allmänt dåligt. Men vänder hoppas jag. Blir väl så efter att gjort uppehåll med beh. för den förbaskade lungan. Inser mer och mer att min läkare och jag missförstår varandra för språket, det var inte antikropparna de var tvungna minska på som hon sa till mig och Jan två gånger utan cytostatikan de fick minska på. Hon pratar bra svenska men har nog svårt med att formulera sig. Undrar vad vi mer har missuppfattat i allt det här. Ja det kanske inte  är så viktigt heller. Men nu känns det som om man är på gång igen och jag hoppas det tar bort de tre som jag har kvar. vill tillägga att jag hatar kylan och stora snömassor samtidigt. Nu är det ljust och fint räcker så bra och vill ha högst fem grader. Hoppas vädergudarna  lyssnar eller läser min blogg.

 

 

 

 

Känner mig orolig för att börja behandlingen igen, men skönt på ändå att få komma igång så jag kan bli frisk hoppas jag. ingen läkare vet ju hur det kommer att gå svårt att sia om det när det är som det är. Hade varit så mycket enklare om det bara varit i tarmen då hade jag varit frisk nu, synd att det han sprida sig. Har sån ångest nu och haft det hela helgen. Tur Jan fick närståendepenning som skulle vara så svårt, men gick så lätt för mig. Igår när Elvis, Ella och Esmeralda var här så känndes allt bättre. Behöver folk omkring mig nu när det är så här. Tur han inte fick ta vård av barn påmig. Ja nu får jag försöka rycka upp mig och må bättre och försöka tro på ett liv efter jul det gör nog inte stackars grisen.

idag skulle min äldsta dotter Monica fyllt 35 år. Man undrar hur hon skulle sett utom hon fått leva. 

Ja fick svar från datortomografin i fredags, har nån mindre fläck kvar på lungan men ska köra igång på tisdag med behandlingarna igen. Men alla tre tumörerna var kvar trots att förra gången fattade jag det som två inte syntes. Men lite svårt med språket att förstå min gulliga läkare som nu ärsjukskriven. Har konstiga symtom i min kropp vet inte vad det är. Varit en jobbig helg legat två dagar. Deppig för hur allt är men även andra saker. Fick mitt besked 2 januari och hade haft det ett år utan att veta, ja ett år som gått i behandlingar två operationer jobbigt år. Det nya året fortsätter med behandlingar minst till mars sen vet jag inte mycket mer vad som händer. Men önskar mig ett bättre år. Över en halv meter snö fick vi på ett dygn, och nu kom kylan minus 15 grader idag men ska bli kallare i morgon och några dagar framåt. Gillar inte mycket snö och kyla.Det jag önskar nu är en fin jul med min stora härliga familj hoppas det går attfå till det. Ha en fin första advent.