Så hemskt att jag försöker förtränga allt så gott det går just nu. Fyra nya metastaser på så kort tid ca sex sju veckor. Och de kan inte bränna så många utan måste ha cellgifter först. Men det går inte min kropp måste hämta igen sig efter förra behandlingen minst sex månader så då blir det i mitten eller slutet av augusti. Men som han sa ibland år det bara inte när det dyker upp nya snabbt. Ringde onkologen och Nancy på rådgivningen skulle be min läkare där att ringa upp om hon hade tid. Men hon har inte ringt. Förr pratade de över bromsmedicin men det var på den kvarvarande metastasen som jag hade fått behandling på, vet inte om det går på obehandlade nya. Och så är det ju mina levervärden som gall och billurbin som ligger så högt så det kan ju sätta stopp för allt. Hade varit skönt att få något sånt besked idag. Annars skulle jag ringa kl. 07.00 imorgon om hon inte ringde idag. Vet inte om jag orkar kämpa mer och utsätta mig för mer heller. Det har gått i ett sen januari förra året operationer behandlingar min kropp känns slut. Men vill inte bara dö men just nu så tror jag faktiskt att så blir det, när jag mådde så dåligt idag så kom det en bil hit och det var Gabriels Malin med farmor och farfars lilla gullige med sig Bonnie vi blev så glatt överraskad . Man fick fokusera på något annat en stund och det var bra. Allt känns så otroligt konstigt och overkligt. Vad händer nu? Hur lång tid tar det om de inte kan göra något? Jag frågorna är många men svaren inga. Bonnie och Malin idag när de kom tusen tack.