Ja idag fyllde hon fem år lite godis fick hon. Vi var till HC och tog en Crp som Gävle gav order om när jag åkte hem. Jag vet inte om det är ett försvar man har men idag mår jag riktigt skapligt. Klart det dyker upp nån tanke imellan varven men inget gråtande. Jag inser att lång tid framåt kommer jag att valsa runt på olika behandlingar på olika ställen. Men ger jag upp nu kan jag lika gärna lägga mig ner och dö. Så därför startar den nästa kampen om att bli fri skiten. Kan inte säga annat för tror jag hör nån ny varje vecka som drabbas. Vår nya folksjukdom har kommit för att stanna. Jag tänker gråta och leva om mellan varven och sen reser jag mig igen för vad har jag för val inte nåt. Men om nån tror det är lätt så är det inte så, det känns så overkligt att jag inte fick vara frisk något imellan behandlingar och operationer. Men det blev inte som jag tänkt mig, men det finns dom som har det värre just nu. Hoppas jag slipper träffa på fler nyutbildade personal som inte förstår något och inte kan känna empati för det är skrämmande vad som finns på vissa ställen. Sen finns det som tur är många fler av de goda.