Hoppas denna dag blir bättre än igår!
Klart att du är orolig och deppig vissa dagar vem skulle inte vara det?
Ändå tycker jag att du är så positiv och ser på framtiden med tillförsikt. Jag hoppas att det blir som du vill att dom bränner bort eländet eller att du får komma till den där privatkliniken. Du vet att du kan ropa på mig och mamma ang hundvakt i maj för det är väl klart ni ska i väg!
Unna dig du för det behöver man ibland.
Kram <3
Man får ha jobbiga tankar, även om det blir extra jobbigt, vet ju hur J-vla jobbigt det är att leva med en obotlig sjukdom, även om det inte är samma sort. Undrar om du vill berätta hur du började märka av din sjukdom, du skrev att den var defus?
Många Kramar <3
Kramar om dig älskling.
Testing testing.. :-)
Fy vad jobbigt att gå och vänta på besked... vet hur jag mådde då vi väntade på besked om vad som var i Christers lunga. Det var vidrigt. NU först har de avskrivit cancer på honom. De har tydligen haft det öppet fast de sagt till oss att det var nåt infiltrat i lungan. Nu har infiltratet minskat iaf och då kan de avskriva cancer.
Nä Linn var 11 dagar gammal dog min kära morfar. Jag var mycket hos mina morföräldrar då jag var liten så jag såg dem lite som föräldrar också. Jag tyckte det var så synd för han hann inte ens se Linn. MEN Linn är lite medial och min morfar har bl.a. dykt upp hos henne då hon djupmediterat och lämnat hälsningar till oss allihopa. Han använde då ord och uttryck som Linn inte visste av att han använde så nog sjutton var det han som pratade med henne då. Sen talade han om vilka som orsakade oväsen hos henne ibland och då var det min mormor som hade ett schå för att disken alltid låg kvar på kvällen och det var ostädat i köket så när Linn lagt sig så var hon där och stökade. (inget som syntes tyvärr) Dessutom var min farbror där (som Linn tyckte mycket om) och han körde stutt med sin rullstol i kylskåpet enligt min morfar så där fick hon förklaringen på ett ljud hon inte kunnat identifierat.
Varför berättar jag nu detta. Jo, för att du ska veta att även om du (Gud förbjude) skulle dö innan dina yngsta barnbarn lär känna dig så att de kommer ihåg dig så kommer dina barn att hålla dig och ditt minne levande så då kommer att minnas dig ändå lika som för Linn som minns min morfar trots att de aldrig träffats och nu tar han kontakt med henne och han är med alla mina barn med det är bara Linn och Ellinor som märker det då de är öppna. Thomas tvivlar på sånt så han märker inte "sällskapet". Jag märker heller inte av nåt sällskap men vet att de finns omkring mig ändå.
Vad härligt att du ska ut på roliga saker som du kan se fram emot men naturligtvis får du svackor där tron på framtiden gungar. Jag är full av beundran för dig för att du varit så positiv trots allt jobbigt du gått igenom med operationer och behandlingar. Och det är klart att det är jobbigt för din familj som liksom står vid sidan av och inte kan påverka nånting egentligen mer än att finnas till. Du är min stora idol men jag beundrar även din familj och i synnerhet Jan. Hälsa honom det. Ni är fantastiska allihopa och en förebild för många.
Kram.
Förstår att det är jobbigt att gå och vänta på så viktiga svar. Tänker jättemycket på dig i morgon!! Många kramar